ClementineDays

Sitter skabbig och pendlar mellan datorn och Palahniuks Choke. Lever för dagen på ärtsoppa och nyponsoppa. Luktar apa och ska strax strax hoppa in i duschen. Princess and the Frog soundtracket går på repeat.
Snubblade hur som helst just över den perfekta bloggen för mig och är tydligen i tid för deras inte-så-lilla giveaway. För er som känner mig bör ni ändå veta hur jag reagerade. Vilket betyder att ni än en gång ska hålla tummarna för mig tills den 9 April!

Just found this giveaway, which is bliss for me since I always find myself spending all my money on nail polish. 32 and counting. However fulfilling it is I just as often find myself poor as a church mouse.

Har elakt kemiprov imorgon och tydligen även ett svenskaförhör. En bok på 300 sidor varav 150 är olästa och 50 oöversatta glosor. Men det är chill. För sen äre helg. Och på helgen är inte stress och läxor tillåtet och jag tänker bara ligga och vältra mig i min egen smuts och vara glad apa. Överväger att flyga förbi biblioteket och bocka av ännu en av böckerna på min nyfunna lista över dystopisk litteratur. För det är sånt som gör livet värt att leva. Faktiskt. Det och crepes. Med keso och skinka. Vilket är precis vad mamma lovat kommer finnas tillgängligt i vår tomma, men nu för tiden ganska hemtrevliga, lägenhet. Är jag duktig sliter jag mig från dumburken och datorskärmen och läser som en duktig nörd. Förhoppningsvis glömmer jag inte glasögonen hemma. Helger är snälla.

Jag är trött som satan men kan inte slappna av för jag har inte kunnat plugga alls, vi har två stora läxor (ett prov och en uppsats rättare sagt) och att behöva välja gör mig handlingsförlamad. Så istället för att pluggat som jag borde och nu kunna sova har jag inte kunnat göra något alls och har som vanligt ont i magen. Stackars magen. Ska lära mig dricka kaffe till råga på allt, och att använda ögonskugga.
Tack vare bup-kvinnan försöker jag inte hålla kontakten med alla längre. Jag får lita på att man kan ha en svacka och ändå lyckas ha några vänner kvar efter. Det enda planerade nu är Elin, Henke och Uppcon. Alla så mycket mer värda än att slippa stressen.
Ska ringa AFS imorgon och fråga vad dethär om att jag är för ung handlar om. Har jag tur kanske jag lyckas tuffa till mig och dra till Japan i ett år i Mars. Tanken gör mig livrädd men det kanske är hälsosamt.

Vad jag vill ha just nu:
varma kramar
fast, fet mat
osedda, högkvalitativa tecknade filmer
mindre snö, mer vår

Jag luktar aceton. Permanent. Likså gör mitt rum. Pappas blå flanellskjorta passar mig ovanligt fint och snön börjar ge vika. Det känns lite som vår.

Åter igen fina rosa naglar och som vanligt ett ihärdigt illamående. Markus ska firas imorgon och jag skulle kunna se fram emot det mer. Var med fina Lia, hennes skäggkarl sov men det var ok för vi lekte med Kandi Sparkle. Jag har äntligen hittat Sudoku till mobilen och jag är egentligen väldigt mycket mer pepp än såhär men klockan är för sent för entusiasm. Å andra sidan dämpar väl även måndagens ankomst peppet. Lov snart. Snart snart. Min kropp gör ont och jag hoppas det är sol som bara fan imorgon för då tänker jag lägga mig ute på balkongen. Vågar fortfarande inte äta ordentligt. Tack gud för smoothies.

Såatteh... zup?

Idag var the internationall day of awesomeness och jag var långt ifrån så awesome som jag borde vara. Vi har inte tvättat på två veckor och jag är nere på mina sista vintervänliga plagg. Och tjockisvänliga också för den delen men det är ni för trötta för att lyssna på. Jag har nog en liten kris just nu. Jag har nämligen inget att gömma mig bakom längre. Jag får inte sova hur och när jag vill. Jag får inte leka med små snälla vassa blad och jag får inte äta vad jag vill. Jag har inte råd med att shoppa närhelst jag blir nervös (framförallt inte då jag blir än mer nervös av stan) och jag får inte slå någon. Jag har inte ens vettiga bhar nog för att gömma mig bakom en uppmärksamhetsväckande klyfta. Istället sitter jag med något nedåttittande bröst slappt vändrandes och nya långa naglar. För det verkar lite som om min nya strategi är 30-50tal. I alla fall om man ser över mitt rum. Åtta par stay-ups. Tretton olika nyanser av röda nagellack. Fyra paket lösnaglar och ögonbrynspennan, eyelinern och kökssaxen strategiskt placerade så att ögonen alltid ramas in av en styv lugg och ett par skarpa ögonbryn.
Personligen tycker jag att detta är ett fantastiskt stort framsteg i min personliga utveckling då jag nu inte ens behöver tänka på mitt utseende utan istället låter min inlärda skräck för verkligheten ta hand om det. Prov? Måla naglarna. Stort gräl med en auktoritet? Shamponera håret i en halvtimme. Ovanligt mycket folk på stan? Noppa varje hårbeklädd hudfläck på kroppen tills du ser i kors.

Vem sa att man blir ful av stress.

Vi hade blodprov på biologin idag och mitt finger gör fortfarande ont. På ett bra sätt ändå, lite som ett litet blåmärke väldigt nära skelettet. Eller fan det är ju det det är.
Hur som helst! Vi har psykologiprov imorgon. Jag är fånigt oförberedd. Jag kommer dö. Men nu gör min mage ont och jag kollar på How I Met Your Mother som läx-paus.

Min dator hittar på hyss och jag har ont över-jävla-allt. Sämsta födelsedagen på länge. Mår så satans jävla illa, för bästa sättet att fira mig och få mig glad är tydligen att bjuda in folk när jag är skabbig av bara fan och ge min tre olika tårtor. Jag vill inte se mat på en vecka.(Minns inte senast jag obligerats att äta så mycket äckel, är gråtfärdig) Men samtidigt är jag ju jävligt hungrig för man kommer ändå ingenstans på socker. Pappa lagar mat. Psykologiprov på tisdag som jag inte är förberedd inför för fem öre och hela kroppen gör ont av apati och sömnbrist.

(Såg om Cloudy with a chance of meatballs med Nea i fredags. Den är ovanligt fin.)

Hej idag vad jag väldigt otonårig. Jag och nea vaknade klockan tjugo i åtta (efter att somnat vid tio), åt blåbärssoppa med hallon respektive solrosbröd med alfalafagroddar och en kiwi var. Sen somnade vi igen. Jag hälsade på mormor och blev itryckt tusen olika kakor och är nu mätt som en häst och har en sockerkaka med apelsinsmak i köket. Mormor hade en fin bok med Farbagé-ägg. Mamma har folk över, de ska supa och låta kreativiteten flöda och jag hoppas på att få jobba lite med min nya lera. Mamma har målat en bild av mig där jag ser ut som Mr Bean. Jag stinker fitta och bär årets femtioelfte munsår med smärta. Mammas värninna försöker lära oss färglära, det är fånigt omständigt men ändå lite spännande, å andra sidan är jag helt jävla värdelös på färger. Jag ska be morsan blanda till lite sangria till mig så kanske jag också kan vara glad med dem ikväll.

Drömt elakt igen men nu börjar det bara bli fånigt så jag tänker inte skriva ner det. Vaknat från och till sedan tvåtiden. Vår tolett luktar bacon och jag har tre silikon-cupcakes på köksbordet. Två timmars historieprov. Vill shoppa efter skolan men är som sagt var väldigt pank. Ska se om pappan kanske kan köpa en tyllkjol till sin snälla stackars lilla duktiga dotter. Hade inte i conditioner i håret igår så nu äre risigt som utav bara fan och jag borde sluta schamponera helt fram till uppcon så det inte blir skabbigt där. Avvänjning. Funkar alltid. Nu är jag hungrig som satan. Frukost.

STATEMENT: silikon är föjävligt svårarbetat. Verkligen förjävligt. Vitt silikon är inte vitt. Claesolsson är skurkar. 10 grader är skillnaden mellan att dö av köld och att gå runt i shorts med balkongdörren öppen. Disney och Johnossi är trevliga kottar.
Nu ska jag nog tillbaka till min kesomacka.