Jag börjar inse att jag bör föra  någon sorts dagbok. Inte så som hittills utan mer beskrivande av dagen. Så att jag kan hänga med bättre i efterhand. Å andra sidan skulle det väl fortfarande vara menlöst med tanke på att mitt humör, mina åsikter och mitt världsallt skiftar karaktär i en blinkning. Jag skulle bara vilja ha en bättre bild av hur jag mår egentligen. Jag minns att jag var glad gladare gladast hela dagen igår, just för att det var så tydligt hela dagen, och att jag mår ganska ruttet just nu, men jag kan inte avgöra hur det stått till där i mellan. Jag Minns bara nämnvärt intensiva känslor och självklart hur jag mår för stunden. Jag har ingen som helst aning om hur lång tid som passerar mellan eller ens i vilken ordning mina minnen ska ligga.

Egentligen finns det ju inte så mycket i att vinna på att hålla reda på det i vilket fall men jag börjar irritera mig på känslan att hur jag mår nu, så har jag alltid mått i all oändlighet. Bara för att jag inte kan minnas något annat. Jävla dement känner jag mig fan.

Idag bestämde jag att jag hade sovmorgon, promenerade till ÖB och frukthallen, köpte Den Gudomliga Komedin och en bok om däggdjur och fåglar på hemvägen. Åt granatäpple och gjorde ungefär tre liter grönsakssoppa. Läste processen, antecknade lite biologi. På rätt väg liksom. Lovat mig att jag ska till skolan imorgon. På hedersord.