Billy Idol - Don't Need A Gun

Svaret på allt: jag är ju fan förkyld. Inte konstigt att jag är tjock och överkänslig och deprimerad och trött. Att jag alltid ska glömma bort att jag är sjuk bara för att jag inte ligger hemma och snuvar.
Idag var det examensfirande och jag hatade hela jävla världen och allt var skit trots att jag shoppade och äntligen kom till antikvariatet och borde varit jättenöjd med livet. Hos Eve fick vi apgod mat och världens godaste tårta och som följd av min imponerande låga kongruens åt jag två tårtbitar och ville ta livet av mig eller i alla fall spy på alla. Sen åkte vi till Markus firande och jag höll mig till en melonklyfta och druvor och kände mig fortfarande tjock nog för att dö men var mätt nog för att inte vilja äta av morsans jävla rabarberpaj så det gick relativt bra.
Om man bortser från att far min just kom hem och jag vill köra näven genom hans bröstkorg tycker jag ändå såhär i efterhand att dagen egentligen ju var ganska fin. Köpte fina strumpor och hårspännen och bok och tidningar och åt världens godaste tårta. Men som sagt var kom farsan just hem och hela kroppen kliar efter att få ta sönder någon.

(Japanska. Matte. Skåne. Rabarberpaj. Glass. Pangkakor. Sol.)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0