Imperiet - Alltid Rött, Alltid Rätt

Läxorna väger lika mycket som jag själv, blir sitta inne och plugga helgen genom då ja, awesum. Fonetisk skrift. Det började vi med igår, ska kunna skiten utantill tills på måndag, nu snackar vi kunna skriva och förstå och allt. Agneta är fan läskig.

Aningen bitter och ja ni vet hela faderulla. Onaturligt utmattad efter igårkväll, sjukt mysigt då men känns inte så jävla värt nu längre. Halsen smakar tobak och magen är sur och jag vill mest att hela världen drar åt helvete. Detta är jag när jag -inte- är bakis. Liter hormonkaos senaste dagarna, mer nu, trappats upp sådär snyggt ooch sneaky så man plötsligt råkar komma på sig själv med att sitta och stirra in i en stenvägg i en timme och ännu inte riktigt kunna underfund med hur man känner sig. Någonstans vill jag säga att jag är kär men det är absurt så det tänker jag envist fortsätta förneka. Någonannanstans vill jag säga att jag vill gå columbine på PB och flytta till ett litet strandhus i Souya vilket är ungefär lika absurt men inte lika lätt att förneka som det mest logiska.
Jag misstänker att jag har lite för mycket folk runt mig nu faktiskt, eller ja inte bara runt utan som jag faktiskt umgås och ska bry mig om, det blir ganska mycket för mycket.

Träffade Sofia som jag inte sett på en-två år, jävlar med folk som skulle snacka med mig. Mammans lägenhet är ett säkert drag och folk är tydligen ganska dumma i huvet på att ens försöka se andra, men sen är jag ju som sagt var inte bättre.

(Detta ser inte alls ut som det ska, världen är åt helvete och jag är uppochner men jag orkar inte)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0