Jag verkar blivit lite förkyld. Alexandra i klassen är tydligen klar med alla läxor vi fått hittills och några till. Tio st, jag visste inte att vi ens haft så pass många lektioner att få läxor på. Överambitiösa fittor. Jag är inte klar med morgondagens (ganska avundsjuk ja, vi kan byta?). Fonetisk krift vare ja. Min far är en jävla idiot. Mildt sagt. Vill någon ha karln? Alla verkar ju tycka att han är så snäll och söt och fin, ni kan gärna ta honom, jag är trött på att bli misstrodd och hotad och dumförklarad. Och jag var ändå relativt gladapa idag, hatar när folk ska förstöra det sådär för en.
Sovmorgon imorgon, slutar vid fyra, kommer vara stendöd, bra att de viktigaste lektionerna är de sista, lär ju sova vid det laget. Blivit jättepepp på picnick-idén men orkar inte förbereda skiten. Nea kräver att jag ska kolla upp mina händer, de beter sig lite lustigt ibland, lustigt är tydligen farligt. Själv ger jag ju ganska fullständigt fan i vad min kropp har för sig och jag hatar att tas för ännu en hypokondrisk tonåring men vid tanken av det blir jag sur för hade jag varit nojjig över min hälsa hade krampande händer inte varit något chill jag viftat bort, så i ren envishet och protest får jag fråga på hälsan när jag ändå är där på onsdag.
Krampande händer och aspegers och fantomsmärtor och klagande höfter, utöver kuksömnen dvs, det är vad läkarstackarn ska få lyssna på innan jag börjar skola på onsdag.