Haft såndär jävlig skitdag där allt bara känns fel och man hela tiden får för sig att man glömt eller tappat något, å andra sidan har den känslan varit i bakgrunden i några veckor nu men det gör ju inget bättre. Har åtagit mig elvatusentrehundrasextiotolv saker att göra tills imorgon och det är helt ofattbart hurt handlingsförlamad man kan bli av lite stress. Det här med självdiciplin är nog ganska underskattat ändå.
Hur som helst, var förvirrad nog att ta fel på tiden när vi skulle börja igen så morsan fick komma och skjutsa mig. Började må ofattbart illa under engelskan och blev ivägdsläppt i kväljningar, tog mig till badhuset (kommer då fan inte må bättre av att komma hem efter fyra dagar utan träning hur som) och har nu lagt en stund till att skanna sidor ur historiaboken men det sket sig ganska hårt så jag får helt enkelt ta det för hand, nu när jag ändå lämnade mina gruppkamrater i sticket. Sov lika skit igårkväll, tog evigheter att somna in och vaknade på tok för många gånger under natten. Drömde men minns inget. Börjar känna hur behovet av närhet smyger sig tillbaka, jag är för dålig för att vara trött själv.
Men ja ska väl försöka ta tag i psykologin nu ja!