John Newton - Amazing Grace

Avlider i Spore-abstinens och undrar hur det kommer sig att man blir allt mer omotiverad ju mer man skjuter fram försenade skoluppgifter. Har ett hål i dörren och en lampa utan lampa efter gårdagen. Vet inte om jag blivit allt mer aggressiv sakta men säkert eller om något hänt. Sitter med datorn inne på mitt rum för första gången på år. Tror inte pappa förstår varför jag blir så arg på honom. Tror inte han någonsin kommer göra det. Skit samma, det gör ingen skillnad.
Ska till Göteborg till helgen, något jag hela tiden glömmer bort, och undrar hur sjutton jag ska underhålla mig. Vill för allt i världen ha Spore att vända mig till vid så fort det är tillåtet men det verkar inte som om jag hittar någon som kan låna ut några dagar. Får väl läsa Behind the Looking Glass som jag ska, eller kanske till och med göra något på historie-uppsatsen. Usch, vill inte tänka på den. Kukhuvud.
Var på begravning. Lennart hade dött för nån vecka sen. Gillar inte begravningar, prästen visar så tydligt hur allt bara är rutin (däremot var begravningsbönen sjukt vacker) och folk kan inte vara seriösa för fem öre. Jag kanske inte sörjer men jag anser ändå att en begravning är helt i ära och minne av den döde, vem fan bryr sig om hur skola och jobb och husdjur går då? Fast det kanske bara är svenskar, vi kanske helt enkelt inte kan vara seriösa och visa starka känslor. Fan vad sverige suger (eller så är det bara jag som söker ursäkter för att klaga, vem vet). Sen trodde ju inte fysikläraren på att jag var på begravning heller. Med alla tandläkartider och BUP-besök lär jag väl fått minst 30% icke-godkänd frånvaro vid dethär laget. Vi hurrar för systemet som inte ens låter mig se hur det ligger till. Woo!
Trött. Ser förjävlig ut. Ser ut som ett äckligt, sjukt, slappt berg av fett, dålig hy och ovårdat hår.
Sitter utan någon orsak i FindSounds och letar snälla katter, gräshoppor och vågor men icke! Fast kanske det är lika bra. Sist jag hittade vad jag letade efter slutade det med att jag hade hjärtslag i bakgrunden i flera dar. Å andra sidan var det jävligt fina hjärtslag.
Lyckats hålla mig vaken senaste dagarna. Liste stolt. Lite besviken. Ögonen gör ont och allt är elakt och avlägset och fult och eurgh.
Jag ska sluta skriva nu.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0