Nej jag skulle ju simma idag. Vad är det här för jävla tjockisfasoner. Somnade om också, kan inte hålla ögonen öppna nu för tiden. Och även om jag vill vara piggare och sluta vara så förbannat tjock vill jag verkligen inte simma. Inte gå ut i kylan och snön och snorungar och vänta på bussen, punga ut bara för att lokaltrafiken blivit så dyr, trängas, svettas, kvävas inne bland tjocka tanter och tjuriga ungar. Ut i kylan, in i det kvava badhuset, visa upp kortet jag betalat en månads studiebidrag för, för simmar jag som planerat två gånger i veckan tjänar jag på det. Kortet jag haft i en månad och simmat två gånger på allt som. In bland skåpen, unghelveterna, trötta morsor och tjocka tjocka tanter. Kränga på mig bikinin. Vara tjockast i världen, tjockare än tanterna. (Och vara den enda som vet hur förbannat smal jag har varit/kan vara.) Simmelisim och trängas bland plaskande idioter och de tjocka tjocka tanterna som självklart också samlas på bredden, diskuterar dagens ungdom och vår ignorans, som någon jävla syjunta i bassängen. Under tiden kan jag inte tänka på mycket mer än hur intensivt jag ändå fullkomligt älskar att simma. Och hur intensivt jag ändå fullkomligt hatar allt inkluderat där utöver.