Dricker ohälsosamt många glas vatten och undrar när magen ska lugna sig efter den plötsliga kolhydrat-bomben. Är äckligast i världen.
Gör lite ont att dricka då såren på mina läppar blivit en knivsudd för djupa och med munnen stängd kan jag känna pulsen smärtsamt mot huden. Jag tar en klunk till. Utan att egentligen vara törstig. Mobilen är tyst och världen ter sig lustigt, mest med den sena timmen som grund men även med sömnlösheten som skrapat min uttfattning trubbig. Mina händer ser löjleväckande små ut, fula och nariga i IKEA-lampornas miljövänliga ljus.

Tänker se till att läka på riktigt. Försöker tro att det inte bara är ännu en självdestruktiv lögn.