Mina naglar har blivit missfärgade av all skit jag stryker på dem var och varannan dag. Det känns konstigt. Det känns så permanent. Inom loppet av några sekunder tvingar jag mig tänka på cancer, gula tänder, lungor fyllda med tjära, nermald emalj, retarderande muskler, hårsäcksinflammation, risiga toppar, igenproppade blodkärl, sönderslitna hjärtan och allt annat vad som helst av allt jag sysslar med skulle kunna leda till. Hypokondriken inom mig vill ut och genomföra alla säkerhetsåtgärder till hands. Men inte. Jag ska ut i kylan och umgås med folk och utsätta mig för lokaltraffik och kroppskontakt och ciggarettrök och smittor och kalorifylld mat och kyla som förstör min hud och avgasmättad luft och... och...