Jag svär jag kommer typ dö vilken jävla sekund som helst. PÅ RIKTIGT!
Mådde ganska piss igår men det var lite whatever mest jävligt irriterande och sen vaknade jag vid 7 imorse för att jag behövde gå på toa och det var ljust så jag kunde inte somna om, tog fan en kvart bara att få ner andningen till normaltempo efter att plötsligt rest mig upp och sen visade det sig att mitt bäckene och ryggrad och axlar gjorde för ont när jag låg på sidan och det var för ljust för att ligga på rygg och jag kvävdes aset om jag låg på mage men efter en halvtimme slumrade jag till sådär lätt och råkade upptäckta det i drömmen och så vaknade jag självklart igen och sen fick jag nog vid niotiden så jag ringde pappa, för det var för jobbigt att försöka ta sig upp och klä på sig och väcka honom.
Nu har jag ätit frukost och satt på den snällaste musiken jag hittat och dragit ner persiennerna i vardagsrummet och lagt mig tillrätta och tänker fan inte gå upp på år och dar. Däremot måste måste måste jag till skolan på måndag. Kuken.
Kläderna skaver fortfarande som fan mot huden och det gör ont att hålla uppe datorn i knät för vikten på foten känns som ton men å andra sidan är det underhållande som satan att tvätta händerna då de har lite försämrad känsel och det känns helballt. Får trösta mig med det.

Jag är trött och orkar egentligen inte berätta om dagen men den var fin och jag har shoppas aset och köpt spetsunderkläder av alla dess slag för det är det enda som inte får det att kännas som pengarna var bortslösade, utan istället väl spenderade. Fika med Natha (för du kommer alltid vara Natha och inte Alexeh för mig) som nog ändå är den första personen jag träffat som skrattar åt hur hemskt allt är, jag gillar henne. Pappa är hemma och jag har än inte rört läxböckerna men jag är glad i alla fall för det är en såndär dag när man ska vara glad vilket i sin tur betyder att jag kommer må apa snart och helt ärlig hoppas jag nästan på imorn och helgen trots att jag ska umgås med folk men det är ändå bättre än att må skit när skolan börjar.

Jag och Elin bakade muffins. Eller muffin. Vi hade inga formar så vi bakade i stekpannan istället. Med chokladglasyr. Hallonmuffins med blåbärsglasyr och chokladströssel nästa!
Ska fika med Natha imorn, Kebby är här och.. är snygg, äta hos mormor på fredag och spela en satans massa sims tack vare Kebbyn! FATTA! SIMS! Låtsasshoppa med Elin imorn om vi hinner, Lia och Johannes och Nea på lördag och jag har ännu inte pluggat men nevermind.

Nej jag skrev lite men ni vill inte läsa skiten. Jag är ganska glad men på tok för tjock. Vilket egentligen inte får gå ihop. Min näsa är svinkall och jag har bristningar överallt och ibland undrar jag om allt kanske bara är fåniga drömmar.

Hokay. Eller ja. Såg just District 9. Mår så satans jävla kukilla. Kommer väl ha vidiga mardrömmar i flera nätter nu. Hoppas jag iaf. Människan är ful och jag är glad att jag inte såg den på bio och ibland finns det ingen mer lockande tanke än att spränga hela jorden i luften. Eller åtminstonde gå Columbine på så många man kan.
Vi är alla glada att jag inte är ledare någonstans med kärnvapen. Eller så kanske det hade varit ganska bra, det beror nog lite på ens perspektiv.

(Nean är här, jag ska trösta mig med henne, Bravojuice och Black Devil!)

Det finns inget bättre för att pigga upp en en sketen dag så som två och en halv timmes sadistisk njutning på bioduk. Tillfredställelse på högsta nivå, och Hitler är ju inte så illa han heller. Inglorious Basterds; we'll meet again.

Åh nu är det säkert bara för att jag läst melankoliska bloggar hela morgonen, men jag är inte glad alls. Allt är bara dåligt dåligt dåligt och jag vill krypa tillbaka till värmen och ensamheten och overkligheten under täcket. Har planer veckan frammåt och jag kan bara hoppas att humöret går upp igen.
Jag vet att det lika gärna kan vara för att jag var glad igår. Men det känns bara sorgligt, jag är trött på att okontrollerat pendla upp och ner hela tiden, aldrig några mellanting, aldrig någon grå nyans av både svart och vitt. Sen om jag nu ändå ska anpassa mig efter den modellen borde jag försöka gråta, sådär på riktigt, helt stilla med en oavbruten flod av tårar rullandes ner från de kliande ögonen. Då borde jag ju bli glad sen. Men jag tror inte jag orkar gråta. Det tar sån tid att en få fram en ynka liten liten tår, trots allt fult. Och jag måste knalla ut till tåget om en halvtimme.
Så jag får fortsätta hata mig själv och världen idag, för jag har inte tid att varesig gråta eller vara glad idag.

Of topic. Jag är trött och har lyssnat på ny (euhm... gammal, återupptäckt) musik hela dagen. Nyduschad. Halvstädat rummet. Vilket inte alls är bra för jag backade ur sådär lagom när allt var utrivet ur lådorna. Får väl försöka avsluta det imorn eller något. Har historia tills på måndag och vill gärna plugga lite matte med tanke på att provet tydligen är om två veckor... eller nu ser jag att vi har lov då så det är väl om tre veckor istället men iaf. I fedags vägde min ryggsäck tolv kilo och jag tror jag behöver en till för att få hem alla tidningar jag vill ha med tillbaka till pappa.
Levt på en humongous frukost och choklad resten av dagen. Haft fullkomligt förjävlig hud under veckan men den verkar skärpa sig. Tagit ställning om att skippa klassens halloween-fest och kolla på sjätte HP med Nean istället, verkar liksom vettigare på så många plan. Ska med pappa till grekland under julen, blir spännande, lär ju få världens sämsta aptit efter det.
Beccan var här ja. Trevlig kvinna detdär. Jag dreglade lite över hennes fantastiskt himmelska externa hårddisk och hon fick se Tim testar T.E.N.S, det kändes som ett rättvist utbyte. Jag har äääääääääntligen fixat ett program som konverterar .avi till .mp4, tog inte alls onödigt och pinsamt lång tid. Men nu är jag nöjd. Tagit bort lite ovärda filmer från datorn (hade 127 MB fritt, oj oj) och laddar at the moment ner Sims för etthundrafemtioelfte gången. Förhoppningsvis också sista.
Nämnde jag att Ronja (kattjäveln ja) bet hål på min nagel imorse, litet litet hål vid nagelbandet och ett litet blåmärke under, syns inte genom nagellacket nu, blödde galet, varade lite. Katten är charm. Och nej jag har ingen aning om varför jag skriver så här mycket plötsligt. Jag har inte alls känns för att blogga på hela veckan. Så ni ska inte behöva vänja er vid så här pass långa inlägg alls. Det är bara lite damp.
Sjukt sjönt att vara ifrån pappas nät, helvete vad det släpar, morsans är inte sådär exeptionellt snabbt men just nu känns det som om hela världens tygnd lyfts från mina axlar. Kan ladda ner och surfa och böga hur jag vill! Vilket påminner mig om att jag även har mitt favoritavsnitt av Sailor Moon på G och likväl Public Enemies och Vilse i Pannkakan, såntdär man ska se tydligen. Nu gör min rygg ont. Kan man få massage av morsan måntro?
Well I better not show you where the lemonade is made! Sweet lemonade, oh sweet lemonade!

Lite trött kanske...

Nöjd som bara den. Kan inte tänka mig något bättre än slänga gamla minnen. Mamman tänker rensa lite i lägenheten och jag har fått ordern att packa ner skit ur mitt skrivbord och som vanligt slutar det med att jag slänger ett ton gamla teckningar, dikter, noveller, tidningsurklipp och ja ni vet allt annat man tydligen ska spara för att minnas.
Men jag gillar att bara lämna tomma block och oanvända suddgum, jag älskar att se den prydligt sorterade bananlådan med någon gapande mapp och en kartong lagaltorn. För nu vet jag att den dagen jag rotar upp det igen, vilket jag vet att jag kommer göra då jag älskar att rota i min barndom, kommer jag bara hitta ett hål. Ett stort tomt intet som bara väntar på att fyllas med nytt. Jag vill inte behöva hålla plats för alla mina tankar jag hade när jag var 11, eller ideér jag velat följa upp sedan 3 år tillbaka, jag vill inte behöva minnas vem jag inte längre är.
En dag ska jag lära mig att även släppa alla gamla sagor och nallar och leksaksslott och foton.

(Även om jag är väl medveten om att jag, som ni alla säger, kommer ångra mig enormt en dag.)

Blah blah blah blah...

Dan bögar lite men det är skit samma. Glad glad glad glad idag! Nu kommer det ju självklart gå över när jag ju väl kommit hem men i alla fall! Det låtsas vi inte om! Jag orkar inte ens skriva, någon annan dag, snart, då får ni en riktig blogguppdatering. Nu ska jag fortsätta slösurfa, lyssna på P!AtD, peta lite på datorninställningarna och äta yoghurt!

Gårdagen vände ganska ordentligt i alla fall, pluggade som en duktig ko och tror prov/diagnos/redovisning n all gick bra. Vaknade en halvtimme innan jag skulle ut till bussen imorse men ganska pepp hur som helst, fin dag men är för jävla trött just nu för att vara entusiastisk (sover fullkomligt åt helvete de senaste dagarna), ni får lita på mitt ord helt enkelt. Simmade, en-timmes promenad, broccolipaj och chokladkaka hos mormor. Skissat upp en awesum-bild men kan inte fortsätta, vill slita håret av mig. Skaffat ObjectDock, får se hur länge jag orkar, vant mig så vid windows startpanel, hur som helst så heter den Dan!

Haft såndär jävlig skitdag där allt bara känns fel och man hela tiden får för sig att man glömt eller tappat något, å andra sidan har den känslan varit i bakgrunden i några veckor nu men det gör ju inget bättre. Har åtagit mig elvatusentrehundrasextiotolv saker att göra tills imorgon och det är helt ofattbart hurt handlingsförlamad man kan bli av lite stress. Det här med självdiciplin är nog ganska underskattat ändå.
Hur som helst, var förvirrad nog att ta fel på tiden när vi skulle börja igen så morsan fick komma och skjutsa mig. Började må ofattbart illa under engelskan och blev ivägdsläppt i kväljningar, tog mig till badhuset (kommer då fan inte må bättre av att komma hem efter fyra dagar utan träning hur som) och har nu lagt en stund till att skanna sidor ur historiaboken men det sket sig ganska hårt så jag får helt enkelt ta det för hand, nu när jag ändå lämnade mina gruppkamrater i sticket. Sov lika skit igårkväll, tog evigheter att somna in och vaknade på tok för många gånger under natten. Drömde men minns inget. Börjar känna hur behovet av närhet smyger sig tillbaka, jag är för dålig för att vara trött själv.
Men ja ska väl försöka ta tag i psykologin nu ja!

Lambibamdejlamdim, min mage kukar och historiearbetet är fortfarande liks ogjort, trots allt letande och läsande och skit, jävla kuk-islam. Glömde bort att simma igår så jag tar det idag istället! Duktig jag! Vem vet,  en dag kanske jag lyckas komma under 45! Haft sämsta sömnen sedan halsflussen, tack gud att jag bor hos farsan, fattar inte hur jag kunde leva så här. Hälsan hade ju absolut inget vettigt att säga om det heller, öronakupunktur och KBT erbjöds jag men det kan jag ju inte påstå att jag är så jävla pepp på. Sepeångest inför morgondagens historielektion men aspepp inför trigonometridiagnosen, så jävla kul är det, ofattbart. Så det kanske jämnar ut sig? Ångest - pepp? ... nej,  absolut inte, om inte pappa typ är expert och kan hjälpa mig kommer morgondagen bli så gaaaaaalet panikartad. MEN DET HAR VI JU VARIT MED OM INNAN! Jag överlever, hur det än känns just nu.

Hur som helst så ska alla se The Darjeeling Limited! Order! Jag orkar inte med någon fin recension men den är bra iaf, och egentligen räcker det ju att Adrien Brody är med, måste ses helt enkelt. Fantomsmärtorna kör på som vanligt och haft lite déjà vu's på sistonde, för trevlighetens skull.

Ganska tomt. Eller trött rättare sagt. Första diagnosen på trigonometri idag, gick asbra, skippade sista uppgiften men fick rätt på resten, adrenalinrush i några minuter där ja. Glad men saknar min dator, massa stuff jag vill göra men det är bäst att låta den vara tills den är lagad, ena fästet för skärmen är paj och vill inte riskera att sladdarna skadas. MIN LILLA ÄLSKLING!